AuDHD

AuDHD på jobbet: hitta stöd för både fokus och ork

Tydligare prioriteringar, färre onödiga avbrott och en miljö som fungerar. Så kan du beskriva dina behov och följa upp stödet på jobbet.

Du kan vara engagerad i arbetsuppgiften och ändå tappa tråden när tre personer frågar om olika saker. Du kan vilja ha variation men behöva veta vilken uppgift som ska bli klar först. Och en arbetsdag som ser lyckad ut utifrån kan lämna väldigt lite ork till resten av livet.

För dig med AuDHD kan ett användbart samtal om jobbet börja där: i situationerna som fungerar och de som kostar för mycket. Den här guiden hjälper dig att förbereda ett sådant samtal och föreslå små förändringar som går att följa upp.

Beskriv arbetssituationen, inte en idealisk personlighet

AuDHD är ett informellt ord för samtidig autism och ADHD. Diagnoserna säger inte vilket yrke du passar för eller vilka arbetsuppgifter du är bra på. För en introduktion kan du läsa vår artikel om vad AuDHD betyder.

Nationella vård- och insatsprogram beskriver stöd som tydligare kommunikation, mer överskådliga uppgifter och anpassning av den sensoriska miljön. Vilka förändringar som är relevanta behöver undersökas tillsammans med personen som arbetar där.

Det finns därför inget färdigt paket som passar alla med AuDHD. Hörlurar hjälper exempelvis inte med en prioriteringsordning som ändras utan besked. En tydlig lista löser inte heller automatiskt att belysningen är obehaglig. Försök skilja på de olika hindren innan ni väljer en lösning.

Samla två eller tre konkreta exempel

Du behöver inte kartlägga hela din arbetsvecka för att komma vidare. Välj några situationer du minns och skriv kort om vad som hände, vad det innebar för arbetet och vad du skulle vilja prova.

Ett exempel kan vara: ”När en ny uppgift kommer i chatten vet jag inte om den ska gå före den jag redan gör. Jag börjar på båda och tappar överblicken. Jag skulle vilja att det står vad som ska prioriteras.”

Ta också med ett fungerande exempel: ”När jag får frågorna före mötet kan jag förbereda ett tydligare svar.” Då blir det lättare att se vilket arbetssätt ni kan använda oftare. Du behöver inte beskriva dig som antingen mycket kapabel eller mycket begränsad för att bli tagen på allvar.

Gör uppgiften och prioriteringen tydliga

En instruktion som ”ta tag i det där när du hinner” lämnar många frågor öppna. Du kan behöva veta vilken del som förväntas bli klar, när den behövs och vad som får vänta medan du gör den. Det går att fråga om en sak i taget:

Jag har uppgift A och B framför mig. Vilken ska vara klar först om jag inte hinner båda i dag?

Ni kan också komma överens om ett ställe där ändrade prioriteringar skrivs ner. Om beskeden finns både i mejl, chatt och muntliga samtal behöver det vara tydligt vilket besked som gäller när de skiljer sig åt.

För uppgifter som lätt växer kan en konkret avgränsning vara användbar. ”Skicka ett första utkast med tre förslag” är lättare att följa upp än ”fundera lite på nästa steg”. Be gärna om ett exempel på önskad nivå om du annars riskerar att lägga mycket tid på detaljer som inte behövs ännu.

Kom överens om avbrotten

Alla jobb kan inte erbjuda långa ostörda pass. På en arbetsplats med kundkontakt eller gemensamt ansvar kan avbrott vara en nödvändig del av arbetet. Då kan frågan vara hur de hanteras, snarare än hur de försvinner helt.

Ni kan exempelvis pröva att samla frågor som inte är brådskande till en bestämd avstämning. Ett annat försök är en enkel markering för när du arbetar med något som är svårt att återuppta. Sådana överenskommelser behöver fungera för kollegorna också, och det ska vara tydligt hur någon får kontakt när det verkligen behövs.

Om du ofta tappar din egen plats efter ett avbrott kan en kort anteckning hjälpa: ”Jag var på steg två; nästa sak är att kontrollera datumet.” Det är en idé att prova, inte ett krav på att dokumentera varje minut. För en del tar anteckningen mer kraft än den sparar.

Se över ljud, ljus och pauser

Autism Sverige ger exempel på anpassningar av bland annat ljudmiljö, belysning och instruktioner. Det kan vara värt att beskriva exakt vad som stör: samtal nära arbetsplatsen, plötsliga ljud eller att du ofta måste flytta mellan olika platser.

Förslag att diskutera kan vara en annan placering, tillgång till ett lugnare rum eller en paus på en plats där ingen förväntar sig samtal. En social fikapaus kan vara trevlig utan att ge den sorts återhämtning du behöver just då.

Om hörlurar fungerar med arbetsuppgifterna kan brusreducerande hörlurar vara ett alternativ att jämföra. Länken nedan visar flera modeller på Amazon. Titta på komfort, passform och vilka ljud de dämpar. Stäm av att hörlurar passar arbetets säkerhetskrav och att viktiga signaler kan uppfattas.

Du behöver inte köpa en egen lösning innan du tar upp ett problem i arbetsmiljön. Börja med samtalet om vad arbetsuppgifterna och miljön kräver.

Följ upp om stödet hjälper hela arbetsdagen

Välj gärna ett begränsat försök och boka när ni ska prata om det igen. Ett exempel är att under en period få dagens viktigaste prioritering skriftligt. Vid uppföljningen kan ni titta på om du kom igång lättare, behövde färre förtydliganden eller hade bättre överblick när något ändrades.

Ta också med kostnaden efteråt. Att uppgiften blir färdig berättar inte allt om hur hållbart arbetssättet är. Om hela kvällen går åt till att återhämta sig kan det vara relevant information när ni diskuterar belastningen.

Arbetsmiljöverkets riktlinjer för företagshälsan handlar om stöd på arbetsplatser där medarbetare har autism, ADHD eller liknande utmaningar. Företagshälsan kan vara ett stöd i att undersöka behov och möjliga förändringar.

Om du blir allt tröttare eller får andra besvär behöver du även kontakta vården. Du ska inte behöva lösa en ohållbar situation enbart genom bättre planering. Läs gärna vidare om AuDHD och återhämtning eller om rutiner som tål avbrott.

Källor & vidare läsning

Ta med dig det som hjälper.
Resten kan du lämna här.

Lite Kaosologi i inkorgen.

Nya perspektiv, användbara guider och en vänlig påminnelse
om att du inte är ensam.