Autism hos flickor: tecken, maskering och stöd i vardagen

Hon har kompisar, svarar på lektionerna och gör det som förväntas. Ändå blir skoldagen allt svårare att orka med. Kanske går kvällarna åt till att återhämta sig, eller så tar oron inför nästa dag stor plats. För en del familjer börjar frågan om autism just i skillnaden mellan det andra ser och det barnet berättar hemma.

Autism hos flickor kan handla om svårigheter med socialt samspel, förändringar och sinnesintryck, även när det inte märks tydligt utåt. Men det finns ingen särskild checklista som kan avgöra om en flicka är autistisk. Det viktiga är att förstå hennes egen upplevelse och vilket stöd hon behöver.

Varför kan autism hos flickor upptäckas sent?

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, beskriver att flickor ofta får autismdiagnos senare än pojkar. Svårigheterna kan vara mindre synliga i skolan, och skolans bild kan skilja sig från den som vårdnadshavarna ser hemma. Det gör dialogen mellan skola, barn och familj viktig.

Enligt National Autistic Society kan vänskapsrelationer och goda skolresultat bidra till att stödbehov förbises. Även intensiva intressen kan missas om själva ämnet uppfattas som vanligt. Det är alltså inte enbart vilket intresse någon har som är relevant, utan också hur det fungerar i personens liv.

Det här är inte en beskrivning av alla flickor. En flicka med autism kan vara pratsam, tillbakadragen, ha tydliga svårigheter eller behöva omfattande stöd. Maskering förekommer dessutom hos andra kön. Förväntningar på hur autism ”ska se ut” får inte ersätta en individuell bedömning.

Tecken och situationer att försöka förstå

1177 beskriver autism som ett brett spektrum. Social kommunikation, behov av förutsägbarhet och annorlunda känslighet för sinnesintryck kan påverka vardagen. Enstaka egenskaper räcker inte för att avgöra om det handlar om autism.

Försök därför samla situationer i stället för att leta efter ett visst antal symtom. Här är frågor att undersöka tillsammans, utan att förutsätta ett visst svar:

• Vilka delar av skoldagen är lätta, och vilka kostar mest energi?
• Är det tydligt vad som förväntas på raster, i grupparbeten och när planer ändras?
• Finns det ljud, kläder, mat eller platser som barnet beskriver som svåra att stå ut med?
• Hur mycket tid behövs för att återhämta sig efter umgänge?
• Finns det situationer där hon känner sig trygg och kan vara sig själv?

Oro, stress och andra svårigheter kan också påverka svaren. Använd anteckningarna för att beskriva behov, inte för att själv ställa en diagnos.

Vad innebär maskering vid autism?

Maskering är ett ord för att dölja eller kompensera för autistiska drag, till exempel genom att härma andras sätt att samtala. Det kan göra svårigheter mindre synliga samtidigt som anpassningen kräver mycket ansträngning. National Autistic Society lyfter detta som en möjlig förklaring till att vissa flickor missas.

I ett samtal med barnet kan en konkret fråga fungera bättre än ”maskerar du?”. Prova exempelvis: ”Finns det något du gör i skolan för att passa in, fast det känns jobbigt?” Ge möjlighet att svara senare eller skriftligt. Du behöver inte pressa fram en förklaring när hon redan är trött.

Om barnet verkar hålla ihop i skolan men får svårt hemma är det relevant att beskriva hela dygnet. Det mönstret bevisar inte autism. Det kan däremot visa att ni behöver undersöka belastningen. Läs även om när barnet kraschar efter skolan.

Stöd i skolan kan börja med vardagen

Be om ett möte där barnet, vårdnadshavare och skolan får bidra med sina perspektiv. Välj ett eller två konkreta problem att börja med: exempelvis en oförutsägbar rast eller att instruktioner kommer för snabbt.

Nationella vård- och insatsprogram beskriver att behov av särskilt stöd kan utredas oberoende av diagnos. Frågan behöver därför inte fastna i om barnet redan har ett utredningsresultat. Diskutera vad som är svårt, vad ni kan ändra och när ni ska följa upp det.

Ett enkelt underlag till mötet kan innehålla tre rader: ”Det här händer”, ”Så beskriver hon det” och ”Det här vill vi prova”. Ta också med det som fungerar. Barnets intressen, relationer och egna lösningar är en del av bilden.

Två hjälpmedel att överväga utifrån behov

Bildschema när ord och ändrade planer blir för mycket

Ett enkelt schema kan visa vad som händer först, sedan och efteråt. Börja gärna med egna bilder eller en kort skriven lista. Låt barnet vara med och välja formen; äldre barn kan föredra text, symboler eller en diskret översikt framför färdiga barnbilder.

Om ni vill jämföra färdiga alternativ finns bildscheman och dagsscheman på Amazon via länken nedan. Den går till flera modeller. Titta på om schemat går att ändra, om bilderna är begripliga och om små lösa delar passar barnets ålder.

Hörselkåpor för avgränsade bullriga situationer

Om barnet själv beskriver starkt buller som ett problem kan hörselkåpor vara ett alternativ att diskutera med skolan. Länken visar flera modeller på Amazon. Kontrollera storlek, åldersangivelse och passform, och att barnet kan uppfatta viktig information och varningssignaler.

Kåpor ska inte bli skolans enda svar på en miljö som behöver förändras. Ett lugnare utrymme, en annan placering eller tydligare information kan vara minst lika relevant att undersöka. Låt barnets upplevelse avgöra om ett hjälpmedel är användbart.

Vart vänder man sig om man misstänker autism?

För barn under sex år rekommenderar 1177 kontakt med BVC vid oro för utvecklingen. För äldre barn kan vårdcentral, elevhälsa, barnläkarmottagning eller BUP vara en väg in. Ring 1177 om du är osäker på vad som gäller där ni bor.

Ta med exempel från flera miljöer och berätta hur länge svårigheterna har funnits. Beskriv även barnets styrkor och egen upplevelse. Du behöver inte ha bevisat en diagnos för att be om en bedömning.

Vanliga frågor om autism hos flickor

Kan en flicka ha autism trots att hon har vänner?

Ja. Vänskap utesluter inte autism. Det är mer relevant att undersöka hur samspelet fungerar och vad det kräver av henne än att enbart räkna kompisar.

Är ett test på nätet tillräckligt?

Nej. Frågor på nätet kan hjälpa till att formulera sådant man undrar över, men kan inte ersätta en professionell utredning. Vuxnas självskattningstest ska inte användas för att bedöma ett barn.

Måste vi vänta på diagnos innan vi ber om stöd?

Nej. Ta upp de konkreta behoven med skolan redan nu. Kom överens om vad ni ska prova och hur barnet får berätta om förändringen hjälper.