Misofoni: när smaskande och andra ljud väcker starka känslor

Någon tuggar vid bordet och plötsligt är det svårt att tänka på något annat. Du känner stark irritation, obehag eller ett behov av att lämna rummet. Ljudet behöver inte vara högt, och du kan samtidigt veta att den andra personen inte gör något för att störa dig.

Misofoni innebär kraftiga reaktioner på vissa specifika ljud eller sådant som förknippas med dem. Smaskande, sniffningar och upprepade klick är exempel. Reaktionen kan påverka måltider, relationer och arbete. Det handlar inte om att alla ljud upplevs som lika jobbiga.

Vad är misofoni?

I en internationell konsensusdefinition från 2022 beskrivs misofoni som minskad tolerans för särskilda ljud och förknippade stimuli. Ljudets mönster eller betydelse för personen är centralt, snarare än enbart ljudstyrkan. Reaktionen kan omfatta känslor, kroppslig stress och svårigheter att rikta uppmärksamheten någon annanstans.

Det är skillnad mellan att ogilla ett ljud och att återkommande få så stora besvär att vardagen begränsas. Du behöver däremot inte kunna sätta exakt rätt etikett på upplevelsen för att prata om den eller be om hjälp.

Misofoni, hyperakusis eller sensorisk överbelastning?

Orden används ibland som om de betydde samma sak. NHS skiljer mellan hyperakusis, där vardagsljud upplevs som för starka eller smärtsamma, och misofoni, där vissa ljud utlöser en stark känslomässig reaktion.

• Misofoni: ett särskilt ljudmönster väcker en kraftig reaktion, även vid låg volym.
• Hyperakusis: ljudstyrkan upplevs som obehagligt hög eller gör ont.
• Sensorisk överbelastning: flera intryck blir tillsammans svåra att hantera, exempelvis prat, ljus och rörelse.

Besvären kan överlappa. Om vardagsljud gör ont eller din hörsel förändras behöver det bedömas av vården. Utgå inte från att allt är misofoni. Vi har också en bredare guide om sensorisk överbelastning.

Finns det en koppling till autism eller ADHD?

Misofoni kan förekomma tillsammans med autism eller ADHD, men också utan någon av diagnoserna. Det framgår av konsensusdefinitionen. Att reagera starkt på smaskande visar därför inte i sig att du har autism eller ADHD, och alla med NPF har inte misofoni.

För ett samtal om stöd är det ofta mer användbart att beskriva en faktisk situation än att börja med diagnosfrågan. ”Jag får svårt att stanna kvar vid lunchbordet när det här ljudet pågår” berättar vad som behöver fungera bättre.

Prova en gemensam plan för jobbiga situationer

Följande är idéer för att göra vardagen mer hanterbar, inte en behandling för misofoni. Välj en situation som återkommer och pröva en liten förändring som både du och omgivningen kan leva med.

Prata när ljudet inte pågår

Det kan vara lättare att förklara behovet när reaktionen har lagt sig. Ett sätt att börja är: ”Jag reagerar väldigt starkt på det här ljudet. Jag vet att du inte gör det med flit. Kan vi hitta ett sätt så att vi fortfarande kan äta tillsammans?”

Försök skilja mellan personen och situationen. En önskan om en paus eller annan placering blir tydligare än att beskriva någon annans vanliga kroppsljud som fel eller äckliga. Om du själv är närstående kan du lyssna utan att medvetet göra ljudet för att testa reaktionen.

Bestäm vad en paus betyder

Kom överens om ett enkelt sätt att signalera att du behöver gå undan en stund. Säg gärna hur ni tar upp samtalet igen. Då behöver pausen inte tolkas som att du är arg på personen eller vill avsluta umgänget.

På jobbet kan motsvarigheten vara att prata om var ni äter eller om det finns en lugnare plats för vissa uppgifter. Hemma kan ni prova en annan sittplats. Försök hitta lösningar tillsammans i stället för att en person ska behöva styra varje ljud.

Följ upp det som faktiskt blev lättare

Fråga dig om förändringen gjorde det lättare att delta och om den fungerade för andra också. Om den mest skapade mer bevakning och konflikter kan ni behöva tänka om. Målet är en vardag som går att leva, inte att lyckas kontrollera omgivningen perfekt.

Öronproppar och hörlurar – vad är rimligt att förvänta sig?

Ett hjälpmedel kan vara praktiskt i vissa situationer, men det finns ingen garanti att en viss produkt dämpar just ditt triggerljud. Att få ner volymen är heller inte samma sak som att behandla misofoni. Börja gärna med något du redan har eller kan låna.

Återanvändbara öronproppar är ett alternativ att jämföra om du vill prova ljuddämpning vid ett avgränsat tillfälle. Länken går till Loop-öronproppar på Amazon. Kontrollera modellens dämpning, passform och skötsel, och att du fortfarande kan uppfatta det som är viktigt runt dig.

Brusreducerande hörlurar kan vara ett annat praktiskt alternativ när situationen tillåter det. Länken visar flera modeller på Amazon. Jämför komfort och vad lurarna faktiskt dämpar; räkna inte med att tal, tuggande eller plötsliga ljud försvinner helt. Undvik att höja musikvolymen kraftigt för att överrösta ljud.

Om du också har hyperakusis avråder NHS från att använda öronproppar eller hörselkåpor hela tiden, eftersom det kan öka ljudkänsligheten. Diskutera användningen med vården när ljud gör ont eller när skydden börjar behövas i allt fler vardagssituationer.

Finns det behandling för misofoni?

Forskning om behandling pågår. En randomiserad studie av gruppbaserad KBT visade minskade besvär jämfört med väntelista, men alla deltagare förbättrades inte. Resultatet innebär inte att varje KBT-upplägg har samma effekt eller att du ska genomföra egen ljudexponering utifrån råd på nätet.

Kontakta vårdcentralen om ljudreaktionerna gör att du undviker viktiga delar av livet, får stora konflikter eller har svårt att fungera i skola eller arbete. Beskriv vilka ljud det gäller, hur du reagerar och vad du har behövt avstå från. Be om hjälp att bedöma både ljudkänsligheten och hur den påverkar ditt mående.

Vanliga frågor om misofoni

Finns det ett misofoni-test som kan ge diagnos?

Ett nätformulär kan hjälpa dig att beskriva besvär, men ett poängtal räcker inte för att avgöra vad de beror på. Sök en professionell bedömning när vardagen påverkas.

Är misofoni samma sak som autism?

Nej. De kan förekomma tillsammans, men misofoni kan också finnas utan autism. Ljudreaktionen ensam säger inte vilken annan diagnos du har.

Kan en pryl bota misofoni?

Ingen av produkterna här är en utlovad behandling. Se dem som möjliga praktiska hjälpmedel i vissa situationer och bedöm om de faktiskt gör din vardag lättare.