ADHD-utredning: så går den till, steg för steg

Att bestämma sig för att utreda ADHD kan kännas både stort och läskigt. Men en utredning är ingen examen man kan ”kuggas” på – det är en kartläggning som ska ge dig svar. Här är hur den brukar gå till. (Detaljer varierar mellan regioner och mottagningar.)

Steg 1: Att ta första kontakten

Vägen in går oftast via vårdcentralen, företagshälsovården eller (för barn) skolan och BUP. Du beskriver dina svårigheter och får en bedömning av om en utredning är motiverad, varefter du kan få en remiss till en psykiatrisk mottagning.

Steg 2: Kartläggningen

Själva utredningen görs av psykolog och läkare och brukar innehålla:

• Djupintervjuer om hur du fungerar idag och hur det var i barndomen.
• Frågeformulär och skattningsskalor som du, och ibland anhöriga, fyller i.
• Begåvnings- och uppmärksamhetstester (till exempel WAIS) som visar din kognitiva profil.
• Genomgång av tidigare skolbetyg, journaler och annat som beskriver din utveckling.

Att barndomen vägs in beror på att ADHD är medfött – dragen ska ha funnits sedan tidigt, även om de blivit tydliga först senare.

Steg 3: Återgivning och besked

Till sist sammanvägs allt och du får ett besked – med eller utan diagnos – samt förslag på stöd: bemötande, hjälpmedel, anpassningar och eventuellt medicinering. Oavsett utfall får du en tydligare bild av hur just din hjärna fungerar.

Hur du förbereder dig

Skriv ner konkreta exempel på vad som är svårt i vardagen, leta fram gamla betyg och omdömen, och fundera på personer som kan beskriva dig som barn. Många tycker det hjälper att i lugn och ro känna efter var igenkänningen finns innan utredningen – vårt test kan vara en mjuk start, men ersätter aldrig utredningen.

Den här texten är till för igenkänning och kunskap – inte för diagnos. Bara en legitimerad vårdgivare kan utreda och ställa diagnos. Vill du ha en första fingervisning kan du göra vårt test, men det ersätter aldrig en utredning.

Läs vidare: Vad är ADHD? · ADHD hos vuxna